Från köket till kåken

Från köket till kåken

Maskiningenjören Markus ville helst av allt gå på sjön, men arbetsmarknaden var tuff. Av en slump fick han reda på att en restaurang var till salu. Ett köp som skulle lösa flera problem. Det ena var inkomst och sysselsättning, det andra att flickvännen Lena helst av allt ville ha honom hemma, inte på de sju haven. Så de bestämde sig snabbt och slog till.   – Det var ju en restaurang vi båda gick till då och då, berättar Markus. Det brukade vara rätt mycket folk, så det borde ju vara en bra affär tyckte vi. Och Lena var jätteglad över att ha mig hemma. När jag gick på sjön kunde jag ju vara borta flera månader i sträck.   Markus hade sparat pengar som han satsade en del av och de lånade till resten. Innan köpet gick igenom måste Markus gå en kurs i lagar och regler om vad som gäller för att servera alkohol. Men ingen ställde några krav på att han skulle förstå innehållet i alla papper han fick ta del av. Det fanns en skuld i bolaget till tidigare ägare, det läste han utan att förstå innebörden av det. Han betalade ju vad ägaren begärde?   Lena och han drog igång. De anlitade bokförare och revisor, men de tänkte inte så mycket på bokföringen. De hade fullt upp med att hålla igång restaurangen. För det gick inte som de hoppats när de skrev på. Många av stamgästerna slutade komma när förre ägaren lämnade över ruljangsen till Markus och Lena.   – Det gick så dåligt att jag hela tiden måste skjuta till egna pengar, fortsätter Markus. Jag försökte ha koll och jag höll det mesta i huvudet. Jag pratade en del med killen som skötte bokföringen, men jag förstod inte så mycket. Och varje gång jag pratade med honom eller bad om hjälp kostade det bara mer pengar. Så jag skötte allt mer själv.   Till sist insåg både Lena och Markus att de inte var restaurangägare. De sålde lokalen med porslin, bord och stolar – allt utom själva bolaget sålde de. Köparen var bara ute efter själva restaurangen. Markus använde nu pengarna han fick till att göra sig skuldfri. Det var ett misstag skulle det visa sig.   – Jag trodde pengarna var mina. Nu förstår jag ju att pengarna jag fick för porslinet och möblerna egentligen hörde till bolaget. Och fast jag sålt restaurangen kom det krav om deklarationer, moms och skatter från Skatteverket. Inte tänkte jag på att jag skulle avregistrera bolaget. Bokföringskillen slutade hjälpa mig eftersom han inte fick pengar och nu gick det skitfort alltsammans!

Det blev konkurs

Skatteskulderna växte när Skatteverket beslutade att Markus bolag skulle betala lika mycket i skatt som när restaurangen var igång. De hade ju inte fått några deklarationer och bolaget var fortfarande aktivt. Men Markus hade ingen verksamhet som kunde betala de växande skulderna. Bolaget gick i konkurs, på Kronofogdemyndighetens begäran.   Markus lämnade alla papper till advokaten som utsetts till konkursförvaltare. Advokatens uppgift var att ta hand om tillgångar och skulder. Han behövde inte många timmar för att upptäcka att det fanns fel och brister i Markus bokföring. De sista månaderna var inte alls bokförda och uppgifter om försäljningen saknades helt. Det gick inte att se vart pengarna tagit vägen. Advokaten polisanmälde saken och Markus kallades till förhör på Ekobrottsmyndigheten.   Markus sa som det var till åklagaren – att han gjort så gott han kunnat och inte tjänade ett dyft på hela historien. Markus förstod aldrig att han gjorde fel. Åklagaren tyckte något annat och väckte åtal för bokföringsbrott. I tingsrätten var det hela över på en timme.   – Rätten konstaterade att jag misskött bokföringen och att jag varit ”likgiltig i avseende bolagets förpliktelser”. Så det blev fängelse i tre månader. Nu längtar jag mer än nånsin ut på sjön, konstaterar Markus torrt.