Lektion 1 – Att börja jobba

Lektion 1 – Att börja jobba

Diskutera vad som är viktigt att tänka på när man ska börja jobba samt vissa privatekonomiska frågor. Förslagsvis kan läraren eller en mindre grupp elever ges uppdraget att i förväg konkretisera några intressanta frågeställningar.   Som exempel på frågor kan nämnas:
  • Varför behövs ett anställningsbevis?
  • Kan du själv påverka vilken lön du får?
  • Hur mycket skatt får du betala?
  • Vad kan hända om du inte kan uppvisa ett lönebesked?
  • Vad händer om du inte kan betala dina skulder?

Information som grund för diskussion

Kollektivavtal

Kollektivavtal förhandlas fram och sluts mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom olika industrier och branscher. Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och en facklig organisation om löne- och anställningsvillkor. Avtalet kan också handla om något annat förhållande mellan arbetsgivare och anställda.   För att ett avtal ska räknas som ett kollektivavtal måste parterna i avtalet vara
  • Ett företag eller en arbetsgivarorganisation på arbetsgivarsidan.
  • En arbetstagarorganisation, t ex ett fackförbund, en avdelning eller en klubb på arbetstagarsidan.
  Ett enskilt företag kan alltså vara part i ett kollektivavtal men inte en enskild anställd. Arbetstagarparten måste vara en sammanslutning av anställda. Det är frivilligt att teckna kollektivavtal. Arbetsgivaren måste dock förhandla om att teckna avtal om en facklig organisation begär det. Annars kan den fackliga organisationen vidta åtgärder som kan bli besvärande för företaget. Det finns ofta centrala kollektivavtal på förbundsnivå och lokala avtal för en arbetsplats eller ett företag. Innehållet i de centrala avtalen styr och ger ramarna för innehållet i de lokala avtalen.   Kollektivavtal innehåller ofta regler om
  • anställningsformer
  • övertid
  • löner och ersättningar
  • arbetstider
  • ledigheter
  • uppsägning
  • pensions- och olycksfallsförsäkringar
Mer om kollektivavtal på verksamt.se  

Anställningsavtal

Ett anställningsavtal är ett avtal mellan arbetsgivaren och den anställde. Det kan vara muntligt eller skriftligt. Ofta får det sitt innehåll från andra källor, som kollektivavtal, lagar eller domstolspraxis. Det kan till exempel gälla frågor om lön, arbetstid och semester.   Anställningsavtalet behöver inte vara skriftligt – även muntligt avtal gäller. Men det kan vara svårt att bevisa sin rätt utan ett skriftligt dokument. Därför är det alltid en god idé att skriva ner det man har avtalat om. För anställningsavtal gäller avtalslagens regler. Det innebär till exempel att oskäliga avtalsvillkor kan jämkas eller anses ogiltiga med stöd av reglerna i avtalslagen.   De här uppgifterna måste anställda alltid få skriftligen:
  • Arbetsgivarens och den anställdes namn och adress.
  • Tillträdesdag.
  • Var den anställde ska utföra arbetet. Om den anställde inte ska ha någon speciell arbetsplats bör detta förklaras.
  • Arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller tjänstetitel. I vissa fall kan du komplettera med en utförlig befattningsbeskrivning om befattningen är speciell.
  • Vilken anställningsform det gäller, det vill säga om anställningen gäller tills vidare eller för en begränsad tid eller om det är en provanställning.
  • Om det är en tillsvidareanställning ska de uppsägningstider som gäller finnas med, eller också hänvisar du till LAS eller kollektivavtalet.
  • Om det är en anställning för begränsad tid ska anställningens slutdag eller andra villkor för att anställningen ska upphöra framgå.
  • Om det är en provanställning ska prövotiden framgå.
  • Begynnelselön och andra förmåner.
  • Hur ofta lönen ska betalas ut och vilka löneperioder (avstämningsdagar) som gäller.
  • Normal arbetstid.
  • Villkor för semester och eventuell förskottssemester.
  • Om arbetsgivaren är ansluten till något kollektivavtal.
  • Villkor för utlandsjobb om stationeringen avses vara längre än en månad. Informationen ska lämnas före avresan.
Mer om anställningsavtal på verksamt.se

Lönebesked

Med varje lön ska man få ett så kallat lönebesked. Var noga med att du verkligen får dina lönebesked och kontrollera att det står rätt på dem. Får du inga lönebesked kanske du jobbar svart utan att du vet om det eller går miste om OB eller övertidsersättning som du hade rätt till.   Detta ska finnas med på ett lönebesked:
  • Hur många timmar du arbetat
  • Vilken lön du fått
  • Hur mycket som dragits av i skatt
  • Hur stor semesterersättningen är
  • Om arbetsgivaren gör avdrag för kost och logi ska det framgå

Konsekvenser av att jobba svart

Den som jobbar svart
  • får svårt att hyra lägenhet eller låna pengar
  • kan hamna hos Kronofogden med skatteskulder. Det kan sedan bli svårt att få lån, mobilabonnemang, hyresrätt med mera.
  • kan få böter eller i värsta fall hamna i fängelse eftersom det är olagligt att jobba svart. Det kan bli svårare att få arbete eftersom arbetsgivaren kan begära in utdrag från brottsregistret. Det kan även påverka dina möjligheter att starta företag eller få pass.
  • förlorar försäkringar eftersom företagets försäkringar inte gäller den som inte är anställd.
  • får inte sjukersättning och semesterersättning från arbetsgivaren.
  • får ingen sjukpenning eller föräldrapenning.
  • får inte något anställningsavtal och kan därför bli lurad på lönen.
  • får ingen a-kassa om du skulle bli arbetslös.
  • får inga betyg eller referenser som du kan visa upp när du söker ett annat arbete
  • får ingen pension

Så jobbar du vitt

Om du får lön eller en motprestation som ersättning för ditt arbete måste du betala skatt för det du får – annars anses du jobba svart. Det är olagligt. Arbetsgivaren betalar inte heller socialavgifter (arbetsgivaravgifter) på lönen. Att inte betala skatt och socialavgifter är ett skattebrott som man kan bli dömd för.   Som anställd kan du meddela Skatteverket om din arbetsgivare slarvar med att betala ut din lön, inte gör skatteavdrag, inte ger dig lönebesked eller inte lämnar kontrolluppgift.  Om du har jobbat svart, det vill säga utan att arbetsgivaren har gjort skatteavdrag på din lön, är du skyldig att själv betala skatten i efterhand. En sådan efterbeskattning kan du drabbas av upp till fem år efter att du fick dina pengar.  Till detta kommer en straffavgift på 40 procent av den obetalda skatten. Skatteverket har även en skyldighet att anmäla sådana handlingar som skattebrott. Det kan alltså bli dyrt att inte betala skatten och du riskerar att bli brottsanmäld.

Fördjupning

Äntligen flytta hemifrån – Powerpoint från Kronofogden om ekonomi och regler Svart på vitt – Skatteverkets information om lagar, avtal och regler En folder för dig som är ny i restaurangbranschen Vita jobb i praktiken De svenska arbetsmarknadslagarna